datalagringsutredning

Tryckt exemplar av datalagringsutredningen

Hur blev utökad datalagring ”begränsad”?

I fredags pratades det datalagring i Studio Ett i Sveriges Radios P1, apropå Heumans utredning ”Datalagring – brottsbekämpning och integritet” som överlämnades till justitieminister Morgan Johansson den 11 oktober. Diskussionen, som både polisen och Jon Karlung från Bahnhof deltog i, var intressant och väl värd att lyssna på i efterhand för den som är intresserad av att bättre förstå varför vi tycker frågan är viktig.

Att inslaget presenteras på SRs webb med beskrivningen ”…Enligt regeringens utredning om saken – bör kraven på datalagring tas bort eller mildras” är däremot olyckligt. Att det i media (både i Sveriges Radio och av andra avsändare) beskrivs som att utredningen föreslår att datalagringen ska begränsas ger en felaktig bild, eftersom utredningens förslag faktiskt innebär en fortsatt generell lagring, som i centrala delar till och med är mer omfattande än den som redan underkänts av EU-domstolen.

När utredarna, innan utredningen överlämnats till justitieministern och offentliggjorts för allmänheten, presenterade sina slutsatser på DN Debatt menade de att de ”föreslår … en mer begränsad ­modell för datalagring än dagens”, så att media i sin rapportering tolkar det så är naturligtvis ingen slump. Att journalister som ska täcka alla områden har svårt att på djupet sätta sig in i och förstå konsekvenserna av en 400 sidor lång och mycket juridisk utredning är inte heller särskilt konstigt. Likväl är det olyckligt att frågan diskuteras och debatteras på felaktig grund, och med mycket förenklade argument.

Vi påpekade det anmärkningsvärda i vad utredarna presenterade, och det sätt de gjorde det på, redan dagen därpå i en debattreplik. Nu har utredningen gått på remiss och IT&Telekomföretagen kommer att framföra samma synpunkter, med väl underbyggda argument, i vårt remissvar.

I korthet menar vi att:

Utredarens förslag innebär en generell lagring som i centrala delar är mer omfattande än den som underkänts av EU-domstolen. I utredningsdirektiven anges att utredaren ska överväga olika alternativ till förändringar och belysa dess för- och nackdelar. Detta till trots har utredaren inte redovisat det alternativ EU-domstolen pekar ut som en proportionerlig lösning, nämligen det som benämns som riktad lagring.

För IT&Telekomföretagens medlemmar innebär förslaget en betydande risk att vi återigen hamnar i en rättslig osäkerhet där företag åläggs nya skyldigheter som driver kostnader och blockerar utvecklingsresurser under lång tid framöver, tills det med stor sannolikhet kommer konstateras att även den nya lagringsskyldigheten bryter mot EU-rätten och måste rivas upp. Detta kommer hämma branschens investeringar i digitaliseringen av Sverige men det kommer också innebära att de brottsbekämpande myndigheterna inte får den förutsägbara tillgång till data som de behöver för en effektiv brottsbekämpning.

Sverige har inte råd att göra om samma misstag och återigen implementera en alltför generell datalagring som bryter mot EU-rätten. Vi uppmanar därför regeringen att omarbeta förslaget och föreslå riksdagen en reglering om datalagring som är långsiktigt hållbar och som tillgodoser behoven både hos brottsbekämpande myndigheter och allmänhetens behov av skydd för sin integritet i enlighet med EU-rättens krav.