Förtydligande om nätneutralitet

·
Av Pär Nygårds, 08 Jul 2016

Den 6 juli deltog IT&Telekomföretagen i en SVT-debatt om nätneutralitet. Frågan är som de flesta vet mångbottnad och inte helt lättkommunicerad. Därför kan det vara på sin plats med ett förtydligande om hur vi ser på nätneutralitet.

 

 

Först och främst, IT&Telekomföretagen är en stark anhängare av ett öppet internet.

En av internets viktigaste förtjänster är att det främjar demokrati och informationsfrihet. Att var och en fritt, utan inskränkning, kan ta del av information och kommunicera med andra skapar stora samhälleliga värden.

Från ett marknadsperspektiv är internet även en fenomenal tillväxtmotor och viktig förutsättning för inte minst digitala tjänsteföretags konkurrenskraft.

Mot den bakgrunden har frågan om ansvarsfrihet för intermediärer när det gäller internetanvändares göromål och den data de skickar i nätet varit viktig att försvara. Vilket IT&Telekomföretagen också gjort i en mängd frågor, såsom Ipred, FRA-lagen och trafikdatalagring. Intermediärer ska inte övervaka sina användare och lägga sig vad de gör på nätet.

Samtidigt finns det som bekant undantag för varje regel. Viss trafikhantering sker på nätet, tex av säkerhetsskäl (som att hindra spridandet av skadlig kod), eller för att kunna leva upp till avtalade kvalitetsmål och robusthet. Denna hantering ryms, så vitt jag kan förstå, inom de nya EU-reglerna för nätneutralitet.

När det gäller Telias fri surf-erbjudande, som togs upp i SVT-debatten, vill jag poängtera att vi varken stödjer eller förkastar deras erbjudande. Sett utifrån att de är en marknadsaktör som verkar på kommersiella villkor kan jag ha förståelse för att de vill differentiera sig. Och att de har ett intresse av att pröva de nya reglerna. Rimligtvis finns det rätt många presumtiva kunder som är intresserade av att inte behöva få sin surfpott belastad när de använder populära sociala medier.

Samtidigt är det förstås viktigt att andra aktörer inte trängs ut från marknaden på grund av nya erbjudanden av det slag som Telia lanserat. Oavsett om det handlar om mäktiga mediehus eller startups. Frågan är dock inte binär, utan det finns gråzoner. Annars hade rimligtvis inte den nya EU-förordningen medgett viss trafikstyrning.

Därför är det välkommet att PTS genomför ett granskningsärende för att bringa klarhet i om erbjudandet ryms inom gällande regelverk.

För den som har synpunkter på hur de nya reglerna bör tolkas av nationella tillsynsmyndigheter har BEREC tom 18 juli en öppen konsultation där alla intresserade kan inkomma med synpunkter.