rapportframsida-skolverket-nat-it-strategi-juni-16_tiltad

Skolverkets förslag om digital kompetens och programmering: I princip utmärkt – dags för verkstad!

Digital kompetens skrivs in i de flesta ämnens kursplaner, och programmering bakas in som en del i främst matematik- och teknikämnena. Detta föreslås av Skolverket som en del i myndighetens förslag till nationell strategi för skolväsendets digitalisering. Genomtänkt och till största delen utmärkt – så när som på att tydligare skrivningar kring de skapande delarna av digital kompetens och programmering skulle behövts. Nu går stafettpinnen över till rektorer och lärare att genomföra.

”Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet – förändringar i läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och examensmål.” Så heter rapporten som publicerades den 16 juni. Den kommer kanske inte få några priser för säljande rubricering och formgivning, men har ett mycket viktigt innehåll för skolans fortsatta utveckling. Äntligen föreslås, samlat och väl genomtänkt, hur digital kompetens på ett övergripande plan och programmering mer specifikt ska bakas in i kursplanerna på alla nivåer i skolväsendet.

Skolverket föreslår ändringar både i läroplanernas inledande avsnitt och i enskilda kursplaner. Ett smakprov på vad de vill uppnå är Skolverkets förslag till nya skrivningar, i kursiv stil, i avsnittet om entreprenörskap och innovativ förmåga i gymnasieskolans läroplan:

”Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information. Därigenom utvecklar eleverna förmågor som är värdefulla i arbets- och samhällslivet och vid vidare studier.

Bra skrivningar! Men, digital kompetens ses i första hand som något att ha koll på, använda sig av och förhålla sig kritiskt till, och inte till det som det i första hand bör vara nämligen ett verktyg för skapande. Denna brist går igen i också i ändringsförslagen i de enskilda kursplanerna.

När det gäller programmering som kunskapsområde så förläggs detta i huvudsak till matematik- och teknikämnena. När det gäller samhällskunskap skriver Skolverket (s. 17) att förändringarna i kursplanen ”… är  i första hand förtydliganden av hur digitaliseringen påverkar samhälle och människa samt en förstärkning av medie- och informationskunnighet.” Lite längre ner står att ”… förståelsen ska stärka hur samhällets påverkan på individen förändras med ökad digitalisering, men också individens möjlighet att påverka samhället”.

En generös tolkning av ordet ”påverka” skulle kunna innebära delaktighet i skapande, men detta kunde sägas mycket tydligare. Risken är påtaglig att vi landar i att det kreativa (digitala) skapandet begränsas till de två ämnena matte- och teknik, medan samhälls- och språkämnena blir lämnade till att enbart behandla hur eleverna ska förhålla sig till digitaliseringen snarare än att praktiskt använda sig av dess fördelar.

Nå, detta är randanmärkningar i en annars genomtänkt strategi. Det stora uppdraget landar nu på de rektorer och lärare som ska genomföra den. Och för att de ska lyckas krävs, som vi tidigare har påpekat och envist framhärdar i, att vi har en lärarkår som är utbildad för att undervisa med digitalt baserade verktyg och metoder, och skolledare som inser sin roll som förändringsledare och inte endast som läroplansadministratörer.

Ledarskapets betydelse för att skolväsendet på riktigt ska ta till sig digitaliseringen kan inte nog poängteras, och branschen vill gärna bidra, vilket vi senast tydliggjorde i detta debattinlägg i Dagens samhälle den 16 juni.