2946930104

Den 21 oktober 2015 16.29

Nu är den här, framtiden. Dagen Marty McFly och dr Emmett Brown anländer till i filmen ”Tillbaka till framtiden 2” från 1989, och som har kommit att bli ett av popkulturens mest mytologiserade datum.

Ofrånkomligen skrivs spaltmeter om filmen, och förutsägelserna i den, just idag. Inte minst om de tekniska innovationer och samhällsfenomen där filmskaparna faktiskt träffade rätt. Men det verkligen hisnande tycker jag snarare är hur fel de samtidigt hade; att den verklighet vi lever i och har tillgång till idag är så oerhört mycket mer avancerad än vi någonsin kunde föreställa oss eller drömma om för bara 26 år sedan.

Att betydelsen av Internet – hur oerhört beroende vi är av det för att hantera vår vardag och i hur hög utsträckning vi redan tar alla dess tjänster för givet – missas i filmen är tänkvärt. Vi har kommit en låg väg, på en historiskt sett mycket kort tid.

Samtidigt är inte alla riktigt där. Eller här. Att ta sig till vissa platser, eller vissa samhällsinstitutioner, kan idag vara lite som att resa i tiden, fast snarare tillbaka än framåt, helt utan tidsmaskin. De tekniska begränsningarna för vad vi kan göra utgör inte längre de stora hindren. Ändå nyttjar vi långt ifrån till fullo de möjligheter som digitaliseringen ger oss. Många människor står fortfarande utan uppkoppling och därigenom delvis utanför samhället. Välfärd, vård, omsorg och en rad andra samhällsviktiga funktioner är lång ifrån så resurseffektiva och användarvänliga som de skulle kunna vara. På regeringskansliet begagnar de sig fortfarande av rörpost och fax, har jag hört. Men det är såklart bara ett elakt rykte.

Högst reella är däremot tre saker som kommit upp den här veckan, och som sammantaget gör att raljanta utrop som ”1900-talet vill ha sin politik tillbaka” dessvärre ligger nära till hands:

1.    Miljöpartiet har låtit utreda sin framtida kulturpolitik, och föreslår bland annat att den infrastruktur, bredband, som de själva menar bättre ska möjliggöra kulturspridning ska beskattas.

2.    I domstolarna spelas fortfarande kassettband: domen i Solna Tingsrätt häromdagen visar hur utdaterad och otidsenlig lagstiftningen och systemet kring privatkopiering har blivit.

3.    På torsdag inleds en rättegång där Telenor och Bredbandsbolaget stäms av bland andra Svensk Filmindustri, Universal Music, Sony Music och Warner Music som hävdar att Telenor och Bredbandsbolaget ska bedömas medskyldiga till brott som begås över internet och blockera tillgång till sajterna The Pirate Bay och Swefilmer. En dom som ger mediebolagen rätt innebär stora konsekvenser för den svenska modellen för ett fritt och öppet Internet: i förlängningen ett hårt censurerat Internet för svenska användare.

Det vi behöver nu är inte en silverfärgad DeLorean DMC-12 som byggts om till en tidsmaskin. Den 21 oktober 2015 ligger inte längre i framtiden. Men det är hög tid att komma ikapp med samtiden.