Digital härdsmälta i Miljöpartiets kulturutredning

· ·
Av Pär Nygårds, 19 Okt 2015

Bredbandsskatt, mer privatkopieringsersättning och statlig styrd utveckling av digitala betalningsmodeller. Så heter det när Miljöpartiet låtit utreda sin framtida kulturpolitik.

I samband med valsegern förra året lät Miljöpartiets partistyrelse en arbetsgrupp ta fram ett utkast till en ny grön kulturpolitik. Dimensioner som digitalisering, tillgänglighet och globalisering skulle särskilt beaktas.

Idag presenterades resultatet av ett års vedermödor. När det gäller digitalisering är det slutsatser som lämnar mycket övrigt att önska.

Arbetsgruppen konstaterar att det, trots internet, är svårt att föra ut kultur i hela landet.

Ur detta härleds att:

”Någon form av bredbandsskatt ska införas och samtliga internetaktörer som verkar kommersiellt i Sverige måste kunna beskattas i landet.”

Det är svårt att föra ut kultur. Så därför ska den infrastruktur de själva menar ska möjliggöra kulturspridning beskattas.

Och vad ska skatteintäkterna användas till? Jo de ska:

”Avsättas till forskning för att ta fram nya betalningsmodeller för digitala plattformar och för att undersöka hur avtal med offentliga och kommersiella aktörer ska skrivas i framtiden.”

De vill alltså punktbeskatta en allmännyttig infrastruktur, en grön sådan kan tilläggas, för att finansiera, ursäkta parafraseringen, ”någon form av” statlig forskningssatsning på betalningsmodeller för den digitala mediamarknaden?

Vidare:

”Bredband ska byggas ut över hela landet…”

Det låter förträffligt. Men varför vill man det? Och vem ska betala kalaset? Det nämns ingenstans. Kanske ”någon form av” bredbandsskatt får ihop den kalkylen…

Därtill ska Sverige verka för att det införs fixa, lagstadgade ersättningsnivåer för digital konsumtion av kulturutövares verk. Ersättningen ska garanteras via någon form av överstatlig fördelningsmekanism inom EU byggd på privatkopieringsmodellen. Någon som tror på den idén?

Den flämtande lilla ljusglimt som finns i slutsatserna är kravet på offentliga kulturinstitutioner att tillgängliggöra sin produktion digitalt. Inte olikt de krav IT&Telekomföretagen tidigare föreslagit för att få produktionsstöd för film.

I övrigt är slutsatserna ett enda stort teknofobiskt gnäll. Tyvärr. Inga visioner. Ingen gångbar realpolitik. Knappt något om digitala möjligheter och mest ett tomt rop på rätten att få betalt. Är det så Miljöpartiet förhåller sig till digitaliserings möjligheter för kultursektorn?

Partistyrelsen gör klokast i att förpassa utredningens digitaliseringsförslag till papperskorgen.