IToT val 2014

Efterlyses: politiska visioner om digitalisering

Häromdagen arrangerade vi en välbesökt valdebatt med representanter från våra riksdagspartier. Syftet var att lyfta konsekvenser av, och prioriteringar i, vårt digitala samhälle; Finns det ett politiskt intresse och en förståelse för frågorna inför årets val? Är det några skillnader mellan de politiska partierna? Hur menar de att Sverige ska nå regeringens uttalade mål om att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter?

Representanterna från 6 av 8 riksdagspartier (MP fick förhinder i sista stund, SD svarade inte på inbjudan) tog plats på scen och under två timmar debatterades…Nä, dessvärre inte digitaliseringens möjligheter och potential utan – återigen –  tekniken och infrastrukturen. Alltså precis samma frågor som diskuterats, stötts och blötts år efter år. Samma frågor som tog plats också vid den debatt vi arrangerade för fyra år sedan, inför valet 2010.

De visionära tankarna om var vi vill befinna oss om 10 år, om 20, lyste med sin frånvaro. Allas vår Bo Dahlbom, bland annat professor vid IT-universitetet i Göteborg och initiativtagare till IT-forskningsinstitutet Viktoria, gjorde flera beundransvärda försök att lyfta debatten till att handla mindre om skruvar och muttrar och mer om visioner och innovativitet. Men inte heller han lyckades förmå de politiska representanterna att lyfta blicken och tänka längre än vad deras 4-års-mandat-näsor räcker.

Ta diskussionerna om IT i vård och omsorg till exempel. Vissa hävdar envist att digitaliseringen mest är ett hot – robotar kommer att ersätta riktiga människor och videokameror övervaka och följa varje steg du tar. Andra är något mer nyanserade i sin dystopiska beskrivning av vart vi är på väg och inser att det också finns vissa vinster med digitaliseringen – tunga och tidskrävande arbetsuppgifter kan frigöras till förmån för mer tid med patienter och brukare, säkerheten ökar för den enskilde och kvaliteten på vård och omsorg höjs och blir mer jämlik.

Det är anmärkningsvärt att ingen, ingen, av politikerna i vår debatt adresserade de frågorna utifrån att vi faktiskt inte har något val – att digitaliseringen är ett faktum som vi måste ta ställning till. Med en åldrande befolkning där färre människor i arbetsför ålder ska försörja allt fler, krävs ett helt nytt synsätt.  Vi kan helt enkelt inte tro att vi kan lösa morgondagens problem med dagens lösningar. Det som nu krävs är nytänkande och reformer, inom flera politikområden. När ska våra politiker vakna upp och ta ansvar för det?

Digitaliseringsrevolutionen är här för att stanna. Därför gäller det att alla – näringslivet, civilsamhället och politiken – tar sitt ansvar för att Sverige drar bästa möjliga, maximala nytta av denna utveckling. För det krävs visioner och viljeriktning. För det krävs uttalade mål och en syn på digitaliseringen som ett faktum och en möjliggörare. Snarare än ett val. Väljer gör vi den 14 september, men digitaliseringen går inte att rösta om. Den är här nu och det är hög tid att våra politiska partier tar det till sig, formulerar visioner och initierar politiska förslag i syfte att maximera digitaliseringens potential.

Som inspiration har vi omformulerat några av de politiska partiernas valaffischbudskap. Någon som inte skriver under på dem?

 

PS. Vill du själv se debatten i efterhand kan du göra det här