Det mest digitala med vårpropositionen är att den går att läsa digitalt…

Så kom den då, VÅPEN, eller den ekonomiska vårpropositionen för 2014. För vanligt folk är det nog knappast en showstopper, men för oss som är en smula politiknördiga så är det ändå intressant att se regeringens prioriteringar och viljeriktning när det kommer till statens utgifter. Inte minst ett supervalår som detta.

Som vanligt numera har innehållet portionerats ut lite pö om pö. Bland annat avser man att satsa 3,25 miljarder, inklusive EU-bidrag, på bredband, något som Kajsa Frisell tidigare kommenterat. Regeringens förstärkning om 2,8 miljarder av Landsbygdsprogrammet blir en del av den svenska medfinansieringen till programmet. Ökad bredbandshastighet, täckning och robusta nätverk förbättrar möjligheten för bl.a. företagande, menar regeringen och det är det lätt att hålla med om. Det är dock viktigt att dessa pengar inte går till bredband som plöjs ned med vilken plog som helst.

Detta är som sagt välkomnade miljarder, men dessvärre slutar digitaliseringssatsningarna här…

2014-års vårproposition går under namnet ”kunskap för stärkt arbetskraft”. Bakgrunden är bland annat de sjunkande skolresultaten i svensk skola där PISA-resultat efter PISA-resultat visat på nedslående dåliga kunskapsnivåer jämfört med andra länder. Därför väljer regeringen att satsa totalt 3,8 miljarder kronor 2015 (med en successiv ökning till 6,9 miljarder år 2018) för att höja lärarnas kompetens, ge mer lärartid till varje elev, läxhjälp till alla elever, fler speciallärare och en utbyggd sommarskola. Med dessa satsningar hoppas man på mer tid för kunskap och förbättrad möjlighet för alla att nå goda studieresultat.

Jag är övertygad om att det ligger en hel del utredningstimmar bakom valet av just dessa satsningar, och det kan säkert komma att bli väl investerade pengar, men frågan man ändå bör ställa sig är; var finns innovativiteten? Var finns framtidsperspektivet? De satsningar som regeringen föreslår – och då tänker jag inte bara på utbildnings- och skolområdet utan genomgående i hela VÅPEN, inte minst när det handlar om förslag till förbättringar av tillgängligheten och kvaliteten inom hälso- och sjukvården – går alla ut på att lösa morgondagens utmaningar med dagens lösningar. För att få bästa möjliga effekt på sysselsättningen och tillväxten måste vi våga lyfta blicken mot framtiden, utmana vårt tankesätt och tänka nytt och innovativt. Mer lärartid, sommarskolor och fler specialistutbildade personer i vården- och omsorgen i alla ära – självklart är detta angelägna satsningar och tillskott – men det räcker inte. Möjligtvis allt annat lika, men vi pratar om störtdykande skolresultat och skenande kostnadsökningar för vården och omsorgen. Jag är ledsen Borg & c:o men för att lösa dessa utmaningar behöver vi, ni, alla tänka helt om.

Självklart tänker jag på välfärdsteknologi och hur IT faktiskt kan bidra till att såväl effektivisera som höja kvaliteten i verksamheter, inte minst när det kommer till kärnan i den svenska välfärden, dvs skolan, sjukvården och äldreomsorgen.

Ta Digitaliseringskommissionens senaste betänkande som hade särskilt fokus på skolan. För IT-pedagogik i skolan är inget som står i motsats mot satsningar på bättre kunskapsresultat. Tvärtom visar många studier att klok användning av IT i skolan stimulerar elevernas inlärning, förbättrar resultaten i särskilt språk, matematik och naturvetenskap och ökar lusten och det egna engagemanget i lärandet. Bland kommissionens förslag återfanns blanda annat digitalt kompetenslyft för lärare och rektorer och tydligare digitala inslag i lärarutbildningarna. Det är nya lösningar på dagens och morgondagens problem. I linje med den Digitala Agendan för Sverige, bör vårt land vara världsledande i att använda digitala lärresurser som ett sätt att uppnå skolan kunskapsmål. Och vi har redan paketerat dem åt er kära statsråd, i form av Beslutsboken – fem nationella åtgärder för att främja IT i skolundervisningen. Och om man istället valt att lägga delar av de 3,8 miljarderna på att lyfta in den svenska skolan i digitaliseringens nutid, skulle man komma en lång bit på vägen…

Eller ta Västerås kommun där man gjort beundransvärda satsningar på e-hemtjänst. Kostnaden för införandet av e-hemtjänsten i kommunen beräknas under 2013 till 5,3 miljoner kronor då samtlig hemtjänstpersonal utbildas. 2014 minskar kostnaderna för införandet av e-hemtjänsten till 3,8 miljoner kronor, samtidigt som kostnadsminskningar i verksamheten beräknas till mellan 6,5 miljoner kronor och 15,5 miljoner kronor. Vid 300 brukare av e-hemtjänsten beräknas nettobesparingen vara mellan 5,7 miljoner kronor och 20,6 miljoner kronor.

Eller för att förenkla det hela; varje investerad krona i e-hemtjänsten beräknas ge fem kronor tillbaka.

Det är en kommun av 290 men många besparade miljoner Anders Borg… Så förslagsvis ser regeringen till att säkerställa att den utredning som är satt att lämna förslag till åtgärder som främjar äldres hälsa, trygghet och självbestämmande, sätter fokus på e-hemtjänstens fördelar – så att fler än Västerås innevånare kan få ta del av digitaliseringens fördelar och möjligheter.

Eller för att citera min käre kollega Mikael von Otter; När ska våra politiker inse att vi lever i den digitala tidsåldern, och vilka konsekvenser det får? Vi kan inte ha kvar en samhällsstruktur, skapad i en tidsålder då boktryckarkonsten var ny. Vi måste ha en struktur där digitaliseringens potential tillvaratas! …eller en budgetproposition som genomsyras av den digitaliseringsnutid vi faktiskt befinner oss mitt uppe i.