C-förslag om digitala lärverktyg: Glöm inte ledarskapet, Anna-Karin Hatt!

Staffan Rådelius, rektor IT-gymnasiet i Sundbyberg, samt IT-minister Anna-Karin Hatt

Staffan Rådelius, rektor IT-gymnasiet i Sundbyberg, samt IT-minister Anna-Karin Hatt

Centerpartiet, i form av IT-minister Anna-Karin och dess utbildningspolitiska talesperson Ulrika Carlsson, presenterade i förmiddags ett fempunktsprogram för användning av moderna lärverktyg i skolan. Punkterna är i sammanfattning:

  1. Alla skolor ska ha en egen it-strategi.
  2. Ett nationellt digitalt lärarlyft.
  3. Ökad forskning inom IT-baserad pedagogik.
  4. Fler lärosäten som ger öppna kurser på nätet.
  5. Underlätta distans- och fjärrundervisning.

IT&Telekomföretagen kan inte annat än välkomna förslagen. I Almedalen presenterade vi Beslutsboken, som också är ett program i fem punkter. Det stämmer i viktiga delar överens med C:s förslag, t.ex. rörande lärarlyftet och forskningens roll.

Det finns dock ett par stora luckor i C:s förslag, och det viktigaste handlar om ledarskapet. Som framhålls i Beslutsboken är det A och O att skolledningar klarar den svåra övergången från en traditionell undervisning till mer moderna metoder att undervisa, för att det ska bli någon verkningsfull användning av digitala hjälpmedel över huvud taget. Anna-Karin Hatt nämnde detta på presentationen att ledningens roll skulle ses som en del i lärarlyftet, men för vår del skulle vi vilja att det lyftes fram ännu mycket tydligare.

Den andra luckan handlar om lärarutbildningarna, där Ulrika Carlsson, som själv varit lärare, kunde vittna om möten med nybakade lärare som anser sig ha otillräckliga kunskaper i användning av moderna lärverktyg. Beslutsboken har en uppgraderad lärarutbildning som sitt förslag nr 4 – varsågod att införa!

Centerns presentation ägde rum på IT-gymnasiet i Sundbyberg, norr om Stockholm. Rektorn Staffan Rådelius guidade runt i lokalerna och var själv ett levande exempel på de ledarutmaningar som en skola, som jobbar med moderna lärmetoder, står inför: Vilka digitala plattformar fungerar bäst? Hur ska styrdokumentens krav på fysisk närvaro förenas med ett individuellt anpassat lärande, som sker oberoende av tid och rum? Hur ska det formativa bedömandet (= fortlöpande uppföljning som stöd för lärandet), som främjas av de digitala hjälpmedlen, förenas med användning av traditionella prov (= summativ bedömning)?

Eda Aydogan och Oskar Wiik läser musik- och multimedia på IT-gymnasiet i Sundbyberg.

Eda Aydogan och Oskar Wiik läser musik- och multimedia på IT-gymnasiet i Sundbyberg.

Eleverna Eda Aydogan och Oskar Wiik, som deltog i guidningen, kunde vittna om fördelarna med den fria, flexibla användningen av lärverktygen. Man är inte bunden till lokalerna och skolschemat i arbetet med att lösa uppgifter, menade Oskar Wiik. Genom en ständig återkoppling, bl.a. via Google Drive som främsta plattform, känner man aldrig att det är ”kört” när man lämnat in en uppgift eller ett prov, utan man har hela tiden möjligheter att lära nytt.

Centerns förslag är en bit på vägen mot att förverkliga det moderna, flexibla, individanpassade sättet att lära. Tydligare nationella krafttag behövs dock för att få ett över hela landet, kvalitativ likvärdigt införande. Därtill krävs att elefanten i rummet som ingen pratar om – Utbildningsdepartementets politiska ledning – tar sitt ansvar.