Varför är vi sämst i OECD?

· · · ·
Av Mikael von Otter, 08 Mar 2013

Anna-Karin Hatt skriver på sin hemsida om att Sverige är det land i hela OECD-området som har störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda, särskilt bland kvinnor.

Det är ett allvarligt problem, som också öppnar upp dörrar för främlingsfientlighet, och därför borde vara angeläget att försöka förändra. Anna-Karin har också i sin blogg, liksom i en debattartikel, fem förslag. Vår IT-minister kunde dock ha tagit upp ett sjätte förslag.

Utrikes födda, män och kvinnor, kommer till Sverige, ett av världens mest digitaliserade länder där allt mer kräver att man skall kunna nyttja en dator och Internet för att ta sig fram i samhället. Att söka jobb, att komma i kontakt med försäkringskassa och kommun, att följa nyheter, att söka utbildning, att leta efter grupper och föreningar, att …  – exemplen blir många – är oändligt mycket lättare om man vet hur det svenska samhället använder internettjänster.

En norsk undersökning från 2010 konstaterar att ganska många utrikes födda faktiskt kan nyttja  en PC, men generellt har invandrare lägre kunskap om IT än inrikes födda. De som kan nyttja IT kommer vanligen från EU-länder, medan bland de som kommer från t ex Somalia och Irak (Syrien skulle troligen hamna i samma grupp idag) har över hälften ingen eller liten digital kompetens. Samtidigt konstaterar rapporten, inte överraskande, att det finns en positiv korrelation mellan sysselsättning och digital kompetens. Många utrikes födda i den norska studien är motiverade för att lära sig mer om digitalisering och IT, men finner inte arenor där det erbjuds.

Undersökningen Privatpersoners användning av datorer och Internet 2012 har tittat på individers tillgång till Internet mm; dock oavsett var i världen personen är född. Där framkommer inte dramatiska skillnader i digital kompetens. Men 11 % av befolkningen är född utomlands enligt SCBs uppgifter, varav hälften i Europa. Sålunda är det en icke försumbar mängd som kommer från länder där det inte är självklart att digital kompetens är spridd; i all synnerhet inte hos kvinnor.

EU har som en av åtta nyckelkompetenser, dvs nödvändigt för att kunna fungera i samhället och arbetet, angivit digital kompetens. F närv pågår en enkel undersökning om vad arbetsgivare kräver i form av digital kompetens i Sverige, men det torde vara ganska klart att allt fler arbeten kräver detta. generellt kan man nog också konstatera att en förståelse för vårt samhälle och hur det fungerar rent praktiskt innebär att man bör ha en digital kompetens.

I dag driver Digidel en mängd insatser för ökad digital kompetens. Kampanjen avslutas vid årets slut. Den drivs helt utan offentligt stöd (jo, bibliotekoch folkbildningen är aktiva och de har delvis statliga medel, men inte speciellt avsedda för detta ändamål). Anna-Karin Hatt brukar ofta applådera insatserna. Dessvärre har kampanjen inte resurser, trots mycket stora insatser från över 300 partner och speciellt Internetstiftelsen .SE, att arbeta speciellt med den viktiga gruppen nykomna utrikes födda, inte minst kvinnor. Det vore inte orimligt att se det som ett åtagande för det offentliga.

Det finns inte heller relevant utbildningsmaterial kring digital kompetens på utrikes språk, bl.a. till skillnad mot Norge där det finns på flera olka språk.

Så, Anna-Karin Hatt: en sjätte reform för att få Sverige inte skall skämma ut sig genom att vara sämst i OECD avseende sysselsättningsgrad för utrikes födda kvinnor är att säkerställa att dessa får relevant undervisningsmaterial på språk de kan förstå, att de få utbildning i samband med t ex SFI, och att Arbetsförmedling, Migrationsverk och andra relevanta myndigheter får uppdrag i regleringsbrev att säkerställa att utrikes födda kontinuerligt får förutsättningar att få den digitala komeptens som krävs för att kunna leva i Sverige och bli anställningsbar. Än har regeringen gjort generande litet på detta område.