ITs roll i välfärden

· · · ·
Av Mikael von Otter, 23 Jan 2013

IT&Telekomföretagen har sedan mer än ett år drivit frågan om användning och nytta av IT i samhället. Ett centralt område är välfärden, men vår uppfattning är att det är ganska trögt att få en bred acceptans för IT i vård, skola och omsorg. Är det så; varför; och vad kan göras debatterades på IT Innovationsmässan i Göteborg 23 februari.

Frågan kan till stor del anses vara politisk, och det återspeglades i deltagarna: David Lega (KD), kommunalråd i Göteborg; Paula Örn (S), kommunalråd i Ale kommun; Staffan Werme (FP), kommunalråd i Örebro och ordförande i SKL:s beredning för primärvård och äldreomsorg; samt Catarina Dahlöf, regiondirektör i Halland och ordförande i Center för eHälsa i samverkan, SKL; och Göran Henriks, Utvecklingsdirektör i Jönköpings landsting.

Går det trögt? Borde IT vara mer självklart i välfärdstjänsterna? Unisont svarades ”Ja!”. Men varför är det så? Panelen konstaterade att det finns lagar och samhällsstrukturer som blockerar, medan IT snarare är en brygga, t ex mellan vården (en landstingsangelägenhet) och omsorgen (kommunalt ansvar). Men det finns även andra förklaringar. Ett föråldrat synsätt på skolan hindrar IT i utbildningen; IT-systemen har alltför ofta brister i förståelsen för människors arbetssätt och skall ”lösa alla problem”, vilket gör dem svåranvända och komplexa; man fokuserar på fel frågor och behov.

Det sistnämnda exemplifierades med att fokus läggs av tillsynsmyndigheten på bemanning det sista levnadsåret (i särskilt boende), medan fokus borde vara på möjligheter att bo hemma, sociala kontakter och trygghet. Det tvingar fram ekonomiska prioriteringar som inte möter majoriteten av de behövandes behov, vilket ofta är IT-baserade tjänster.

Även effekter av LOU samt organisatoriska hinder togs upp som förklaringar, liksom en ovana att se och förstå ITs möjligheter hos politiker och andra beslutsfattare i verksamheten.

Vad kan då göras? Olika förslag nämndes. Ale kommun har intressanta och positiva erfarenheter av IT i utbildningen – men då det saknas intresse generellt hos forskare att följa och utvärdera detta, så stannar det hos de närmast engagerade i kommunen. Det behövs således ytterligare forskning för att klargöra kvalitativa resp effektivitetsrelaterade effekter.

De organisatoriska väggarna måste överbryggas. Mer användningsvänliga, intuitiva IT-hjälpmedel och -system. Och ”en IT-miljard” för att stimulera utveckling och användning (vilket kan jämföras med danska Fonden för Välfärdsteknologi, med liknande uppdrag och 3 miljarder DKK), vilket också kan leda till export. Det konstaterades också att IT nu måste ses som en central förutsättning för välfärden. Vikten av positiva incitament (eller i vart fall inte negativa incitament, vilket ibland är fallet idag) nämndes som medel för att få fart på IT-användningen i vård, skola, omsorg.

En intressant debatt, på en med nödvändighet ganska överordnad nivå men med många intressanta synpunkter och en delad frustration över långsamheten från deltagarna!