Sjukvård i världsklass!?

· · · ·
Av Mikael von Otter, 05 Jul 2012

Med jämna mellanrum publiceras undersökningar om hur svensk vård står sig i förhållande till omvärlden. Senaste mätningen säger att Sverige hamnar på sjätte plats i EU (och förra placeringen var nionde, det var ju glädjande!), slagna av Holland (som alltid har första plats) och Danmark (andra plats) m fl.

Ser man bara till behandlingsresultat så hamnar Sverige först. Men helheten dras ner av usel placering i tillgänglighet, dvs köproblemet.

Det illustrerar ett av de stora problemen i svensk vård och omsorg: vår (o)förmåga till processtänk.

Om detta talades och diskuterades vid ett intressant seminarium i Almedalen 3 juli, där bl.a. Mikael Fors, bitr. sjukhusdirektör på KS och ansvarig för Nya KS berättade om ovanstående.

Andra intressanta siffror nämndes också. Gunnar Nemeth från Capio påpekade att vård och omsorg investerar 2,9 % i IT, att jämföra med näringslivet i stort och finansseltorn specifikt, som ligger på 6-7 %. Och ändå är i viss mån bank och vård jämförbara i det att båda är oerhört informationsintensiva; behovet av informatik torde vara stort i båda.

Daniel Forslund från Vinnova talade om behovet av aktivt ledarskap i vården, men konstaterade samtidigt att det är ett märkligt begränsat utrymme i vård och omsorg för FoU, inte minst FoU kring organisation, struktur, processer och förändringsarbete. Här måste universitetssjukhusen förändra sig! – Han pekade även på vikten av att mäta. I få andra samhällssektorer är det så lite mätning av effektivitet.

Hur skall vi då ta nästa kliv på rankinglistan, undrade moderatorn. Här är några tankar som kom fram:

–          Poola resurser, kom bort från lokala och regionala hänsyn.

–          Nya arbetssätt måste beforskas och prövas på universitetssjukhusen.

–          Omstrukturering av Stockholms sjukvård.

–          Arbeta mer med mätningar och ständiga förbättringar.

–          Ge personalen mer tid för att arbeta med förändring.

–          Detaljstyr inte leverantörer. Våga vara flexibla kravställare.

–          Ta bort incitament som motarbetar effektivare arbete (t ex att ersättning bara ges vid fysiska möten, inte vid videokontakter).

 

En speciell fråga är varför vi är så usla på att tillvarata och sprida nya arbetssätt. Det konstaterades att det är en akilleshäl, och kan bottna i bl.a. att incitamenten inte uppmuntrar det, att personalen inte har nödvändig tid för att arbeta med förändring, och ett svagt ledarskap, inte minst politiskt. Våga ifrågasätta gamla lösningar! Straffavgifter på gamla tekniska lösningar (fax t ex)! Ställ förändring som krav från finansiärer!

Det tar i Sverige ungefär 12 år för bred implementering av innovationer. I vilken annan bransch skulle det accepteras?

Detta aktualiserades också vid ett annat seminarium om telemedicin, som Västerbottens landsting arrangerade. I en oerhört stimulerande presentation ledd av Peter Berggren, allmänläkare i Storuman, visades hur enkla och inte alltid dyra  telemedicinska tjänster kan effektivisera, rädda liv och göra arbetet mer attraktivt. Som exempel på det sistnämnda talades om att man i Storuman startat en ettårig kurs i glesbygdsmedicin och telemedicin, vilket gjort att man nu har 10, förr 3, ST-läkare!

Andra exempel var en levande demo i direktsändning av hur en oerfaren läkare i Tärnaby handleddes av en erfaren per video vid ett komplicerat ingrepp (nåja, levande … det var en fullskalig docka som opererades, i övrigt var det uppkopplat från Visby till Tärnaby).

Men används dessa tjänster söder om Östersund i nämnvärd omfattning? Svaret är nej. Trots att de stora vinsterna, som Peter Berggren konstaterade, torde ligga i södra Sverige eftersom det är där de stora volymerna finns.

Sammanfattningsvis: Vi kan få en sjukvård i världsklass. Men vi måste bli mycket bättre på att använda alla goda exempel, och vi måste bli mycket bättre på att tänka i processer och arbeta med ständig förbättring av dessa, och därvid bortse från mer eller mindre konstgjorda organisatoriska hinder, såsom uppdelningen av vården mellan landsting och kommun.

Kommande kommunalisering av hemsjukvården väcker oro, vilket landstingsrådet i Norrbotten bekräftade i en debatt. Om det varit problem med 20 landsting, hur blir det när 290 kommuner skall driva förändring/-bättring av vården?