Hur såg ditt digitala liv ut för fem år sedan?

· · · · · ·
Av Pär Nygårds, 11 Maj 2012

Du hade sannolikt ingen smartphone, appar existerade inte och molntjänster var nog nått som hade med vädret att göra. Du köpte SL-biljetten av busschaffören och kollade resan på en PC eller med en trög GPRS-telefon.

Idag kollar du bussresan med en app utvecklad av en privatperson som vars tjänst hämtar all data från SL:s datasystem. Förvisso gör du det med en trög 3G-smartphone. Men det beror mest på att användningen av smarta mobiltjänster ökat så toksnabbt (sedan 2008 har 35 miljarder, 35.000.000.000, appar laddats ner bara från Apples och Googles app-butiker) att uppgraderingen av mobilnätet inte riktigt är hängt med.

 Så varför nämna detta. Det är väl inget nytt? Nej, det borde det inte vara. Poängen är att för fem år sen hade vi ingen anining om hur vår digitala vardag skulle komma att se ut idag. Och vi har ingen aning om hur användandet kommer att se om ytterligare fem år. Vilket är minimitiden för implementeringen av ett EU-direktiv.

 Efter ett par dagar i Bryssel och möten med olika politiker,institutioner och organisationer är det tydligt att nätrelaterad reglering ofta tas fram med antagandet att vi vet hur nätet kommer att användas i framtiden.

 Trafikdatalagring skulle tex hjälpa polisen att hantera terrorhot i skuggan av Madrid och Londonbombningarna 2004 och bombmännens användning av SMS. När direktivet idag 2012 väl är på plats, har både syftet och innehåll breddats trots oklarhet om nyttan, integritetsrisker och konsekvensen att staten nu lagrar all data om våra alltmer uppkopplade liv.

 I Telekompaketet höll det på att under Pirate Bay-året 2009 smygas in otydliga formuleringar som riskerade förskjuta ansvaret för vad den enskilde gör på nätet från användaren till den som förmedlar trafiken. Vilket garanterat hade haft inverkan på det öppna nätets möjlighet att leverera innovationer och tillväxt.

 Och så fortsätter det. Enskilda för stunden aktuella händelser i vår omvärld riskerar att sätta krokben för morgondagens användare och utvecklingen av vår allt viktigare digitala ekonomi.

 Vad svenskar och européer bör fråga sig är om vi har råd att riskera de fantastiska bidrag till ekonomisk tillväxt och samhällelig utveckling som det öppna nätet gett och fortsätter ge oss.